Vilken härlig och fartfylld förmiddag vi har haft! Träffade Linda & Tyra vid Hellasgården idag och tog sen en skridskotur på sjön tillsammans med våra doggar. Åkte tre varv, med vila mittemellan och lunch efter 2:a rundan. Hundarna drog på bra nästan 97% av tiden, dock blev linorna lite slakare på slutet vid 3:e rundan. Jag har fyra olika kommandoord till Ester, för att stanna, sakta ner, springa eller "ge järnet". Ordet för att Ester skulle "ge järnet" är ett lustigt ord, som jag dock behåller för mig själv (fastän ett par andra vet redan...)! ;)

Efter 3:e varvet tog vi en promenad utmed golfbanan och Söderbysjön och det var nog 3-4 km långt antar jag. Vid Nacka ström fick vi syn på 1-2 strömstarar, och de är häftiga fåglar, som promenerar på bottnet för att leta efter bl.a. husmaskar. 
Nu har Ester fått lite mellis, massage och stretchning, så hon ligger och sover tuuungt.. Det var en jättehärlig dag, repris gör vi såklart snart igen! Vi hade det hur roligt som helst, även doggarna. Lite bilder och filmklipp...

Varför? Bara för att jag är helt beroende av hundar, och kan inte alls leva utan hund. Det är bara så... En hund är inte bara en hund - den är en äkta vän, som aldrig ljuger och som alltid står vid sin ägares sida.
Göra en massa saker tillsammans, allt från att ta en skogspromenad till att simma tillsammans i en ljummen sjö en vacker sommardag.

Även en individuell sak, för mig ser jag både för- och nackdelar med tik resp. hane. Jag skulle kunna äga båda, men äger ju nu en tik och det är lättare än en hane på några olika sätt.

Det var den 27 december 2008, då vi träffade vår guldklimp för första gången, och även 10 januari 2009 då vi hämtade hem Ester. Det var en av de absoluta lyckligaste stund i mitt liv!

Bara EN!? Vi har tusentals roliga bilder... Det får bli några istället!


- Asså, där är du!




Man kan nästan se vad Ester åt till frukosten...


- Ptvi!


- Är maten klar? (Hon tittade in genom ett av sidofönstren på vår segelbåt...)

Bilderna talar väl mycket om hur (h)underbar helgen varit! Igår tog jag en långtur på skidor tillsammans med doggarna och åkte så långt det bara gick, tills vägen tog "slut". Vi var ute i det underbara vädret, bättre vinterväder finns inte. Totalt avverkade vi cirka 1,2 mil och hundarna var bara liiite trötta när vi kom hem... (*not*)! Framåt kvällen fick de varsitt ben efter en kvällspromenad.

Idag åkte mamma, doggarna och jag till Hellasgården, som var fullspäckade med folk i alla slags åldrar, de flesta åkte pulka, skidor eller långfärdsskridskor - och till och med var det några som tog ett dopp i isvaken... *Burr*! Vi tog ett varv runt på Källtorpsjön per långfärdskridskor och därefter mötte vi upp Alfons' matte och tog en härlig långpromenad vid Erstavik där vi drack blåbärsoppa och käkade lite kaka vid kalhygget mellan Skomakartorpet och Öringesjön. Just nu är vi alla trötta och lite stela efter en härlig helg, med flera timmar utevistelse.





Så vackert, mkt finare på riktigt än på fotot...


Blåbärsoppa, it's life!


Långis på Källtorpsjön. Alfons kollade läget hos stormatten...


Sen var det "fullt fart medvetslös" som gällde...


Undra vem det är som bor här... Lite ruggigt faktiskt...


Två bästisar, är man kompisar så delar man på allt... eller för det mesta!

Att behöva bli tvingad att ligga på snön eller på genomblöta, långa gräs... Det talar hon med hela kroppen, öronen hänger långt ner på sidorna, ögonen blir pinnsmala och läpparna stela...

...blir kul!

Hämtade hem Alfons idag, så imorgon blir det en härlig skidtur, drag och matsäck vid Erstavik med bästaste turturduvorna. På söndag blir det ev. en tur med långfärdsskridskor.

See ya!

Det är en spännande "ras", eller bättre sagt en kombination mellan två raser: siberian husky och pointer för att få fram hundar med önskade gener för att kunna utföra det arbetet de är avlade till. Scandinavian hound är relativt nytt för mig, och jag är rätt nyfiken på "rasen". De används nästan enbart till drag och här ser man ett par bilder på Scandinavian hounds i arbete:



Kanske blir "rasen" erkänd som en egen ras så småningom?

För det mesta älskar Ester, allt från att käka apelsiner, springa, sola i trädgården till att busa i snön, spåra/söka/dra och rocka fett med tex Alfons.
Jag kan knappast komma fram med bara ett förslag, hon tycker många saker är kanonkul!

Det är inte bara en enda ras jag inte skulle vilja ha, det är flera. Bara för att de inte passar just mig, min smak och min livstil. Bland annat skulle jag inte vilja ha någon ras med mycket pälsskötsel (och inte heller någon utan päls...), ras med andningssvårigheter, som inte klarar värmen bra, etc. Inte heller raserna som är gigantiska eller små.

"Lagom" stor, inte för mycket pälsskötsel, atletisk, mkt humor, stabilt mentalitet, arbetslust m.m. är sånt jag vill ha hos min hund. Vilket jag fann hos boxrar, och inte minst Ester! :)

... det finns fler pälsvarianter av boxrar! Det skulle annars se ut såhär:


Mörk, långhårig boxer


Strävhårig boxer


Vanlig, korthårig boxer


Lockhårig boxer


Snörhårig boxer...

Ja, det var en lång historia! Allting började på HUND2007, alltså den stora mässan i Älvsjö som brukar äga rum i december varje år. Vi åkte dit och tittade på olika boxrar och pratade med några. Vi kände i princip ingen, men har hört lite om Ringside's, där en arbetskollega till mamma hade en fin boxertik som kom därifrån (KORAD NORD V-99 Ringside's Gouda).
Vi sökte efter en tigrerad boxertik med vita tecken, och en av våra allra närmaste vänner sökte också efter en likadan, men hane. Jag var väldigt noggrann (ja, även om jag var en rookie) med utseende, hälsostatus hos föräldradjuren och dess släktingar samt ville ha så låg inavelsgrad som möjligt. Meriter var även till fördelar.

Mailade till de uppfödarna vi gillade och ibland hade de ingen planerad kull och hänvisade oss till en annan som de rekommenderade. Tittade i varenda kennelhemsida som var med på Sv. Boxerklubbens uppfödarregister och även Norsk Boxerklubbens och hade stor selektion redan då.
Vi hade först tänkt skaffa valp till aug/sept 2008, men planerna fick uppskjutas då vi renoverade delar av huset, och ville inte att valpen skulle få orolig start i sitt liv. Vår vän valde mellan en norsk kennel och Boxplay, men valde till slut Boxplay då vi alla gillade hanen som fanns i kullen och även deras stamtavla. Alfons flyttade i september till vår vän.
Senare i december fick vi veta att det inte fanns någon tigrerad valptik hos en kennel vi hade kontakt med, så vi fortsatte att söka och valde mellan några olika kennlar, men de selekterades bort av olika anledningar och till slut var det bara två kvar. Lite telefonprat med Nuggets och kemin verkade stämma bra. Den 27 dec åkte vi ner och fick veta att Ester var vår! De hade tittat efter en lämplig valp som passade oss, och som var extra kontaktsökande och samarbetsvillig - och valde Ester. Precis denna valp vi föll för när vi tittade på bilderna!

Ester, du är mitt stora ♥!


Lille Alfons, september 2008. Ca 9-10 veckor gammal.


Lilla Ester, januari 2009. Ca 8,5 veckor gammal.