2010-04-30
15:43:40

Vit mössa
Imorse tog vi en härlig morgonpromenad vid Erstavik och det var så varmt att lillmatte inte behövde ha med sig sin jacka. Lite senare åkte hon finklädd till skolan med en liten påse... varför behöver man vara finklädd på skolan!?
För en liten stund sedan kom hon tillbaka hem, fortfarande finklädd - men med en vit mössa på huvudet! Vad är det för något!? Ni fyrbenta, kan någon förklara för mig vad det är för något?
/Ester
(ikväll är vi på middag med min pojkvän (Alfons!), vi ska nog pussas lite under bordet när de tvåbenta äter.. hihi!)

2010-04-29
21:09:25

Första "sommarregn"
Japp, nu i skrivande stund vräker regnet bara ner, det är inte duggregn som under våren, utan riktigt kraftigt och ihållande regn - "sommarregn". Det åskade även men det bryr jag mig inte om. När lillmatte kom hem la hon sina vantar i hallen och jag tog försiktigt den i munnen och smög iväg till vardagsrummet... hehe!
/Ester
(lillmatte lyckades ta den här bilden imorse strax innan vi gick iväg på promenaden. Jag vet precis vad som kommer att ske... lustigt va!?På tal om snapshot, titta speciellt hur mitt ansikte ser ut... Ps: Sally, kan du det här?)

2010-04-26
17:38:42

Pissmyror, bilbesiktning & klubben

Japp, det var en händelserik dag! Imorse hjälpte jag till husse med att rensa fisk genom att sniffa lite och slicka på dom. Fast jag fick inte provsmaka, men flera ggr var jag nära att göra det... Bredvid lillstugan (friggebod) finns en massa arga pissmyror. De bet, pissade och bråkade med oss, så jag gav tillbaka det de bad om! Om jag tog en så kom fyra till, och om jag tog alla fyra så kom sexton till!!! Det gjorde lite ont, men askul var det!!!
Vid tretiden åkte lillmatte och jag till bilbesiktningen där bildoktorn gjorde en hälsoundersökning på vår bil. Doktorn (eller bilveterinär?) hittade tre små fel, som skall vara åtgärdade senast den 26.5. Därefter fortsatte vi till klubben och tränade allmänt, dvs. att vi övade på de inlärda momenten. Jag låg kvar på platsliggningen i 6 minuter utan att ändra ställning eller hoppa efter bollen som rullade förbi. En kvinna med två fina schäfrar gick förbi, för att sedan träna bredvid oss. En av schäfrarna, en ljus tik var 8 år gammal - och imponerande duktig!!!Hennes matte berättade att hon tävlar i elitklass spår och har några cert - men kan inte bli SE BCH pga sin ljusa päls (utan någon svart sadel mm). Synd, men hon var ändå så fin och duktig! Hoppas jag blir som hon så småningom - träning ger färdighet!
/
Ester


2010-04-25
14:19:19

Skogsarbete

Hela flocken samt grannen var nere i skogen och städade - tog bort sly, krattade, tog bort gamla vedhögar m.m. Jag hade min biologilektion där jag stoppade ner nosen i vedhögen och undersökte alla roliga småkryp. Ibland bet några pissmyror mig och då bet jag naturligtvis tillbaka - och så vips var förövaren bort. Konstigt nog, men husse sa det var bra proteintillskott... :)
Efter några timmar var skogen plötsligt större, då alla sly fälldes ner och fördes till elden. Det blir bra skog att träna korta spår, sök och framförallt uppletande.
/Ester


2010-04-23
18:46:17

Hundratals skruvar lösa...
Det säger i alla fall lillmatte! Vi tog idag en nästan 4 timmar (!!!) lång promenad vid Erstavik. Hon la ut ett spår i början av promenaden och vi gick sedan iväg till slottet. På åkern bredvid slottet hittade lillmatte ett tappat horn av dovhjort. Hon bad mig att apportera den - VA!? Apportera den? Jag sniffade lite misstänksamt på hornet, har aldrig känt lukten förut, och då ska man väl undersöka saken innan man stoppar den i munnen. Jag dumpade hornet efter ett tag och följde med lillmatte till viltvattnet. Jag tittade lite nyfiket på en flock dovhjortar, men tyvärr kopplade lillmatte mig så att jag inte kunde hälsa på dom.
Bakom viltvattnet la hon ut en 2x2 ruta med 4 läderföremål och bad sedan mig att söka och apportera. Det var dundersnabb start och relativt snabb hittande, men sen... Jag hoppade runt med föremålet i munnen och slängde ibland ner mig i marken och rullade - och bara njöt av det torra gräset och solljuset! Lillmatte bad mig att komma och lockade med några goda baconbitar... okej, efter en liten stund gick jag och återlämnade föremålen. Det var likadant med resten... Hon var väldigt nära att avbryta uppletande - hon verkade lite sur... (surpuppa - men säg inget till henne..)
Sedan fick jag leka med min tennisboll, och då var det rena springa-hoppa-och-rulla-leken! Senare när vi gick förbi slottet på väg hem till bilen kastade lillmatte plötsligt min boll i en bäck!!! Är hon tokig!? Bollen flöt iväg och jag hade bråttom med att rädda den, så när jag gick fram till bollen har den redan flutit förbi mig, så jag skyndade mig till nästa position. Fast efter när jag räddade bollen insåg jag att det var roligt! En gång råkade jag hoppa rakt in i en nyponris, så att en tagg fastnade på läppen - men kände inte så mycket av det!
Ja, och spåret då... Jag var väldigt slarvig så lillmatte AVBRÖT mig och hon fick spåra den sista sträckan för sig själv - bara för att hämta alla pinnarna. Jadå, jag har nog många skruvar lösa för tillfället och då är det inte speciellt felfritt... :o)
/Ester

2010-04-22
20:57:21

Läget
Ja, vädret är inte direkt det bästa - duggren och ibland snö och temperaturen på ett par grader - men jag har det toppenbra. Jag rockar alltid loss när vi är i skogen och promenerar. Idag var lillmatte och jag på golfbanan och tränade lite fritt följd. Resultatet blev dunderbrak-bra! Oavbrutet ögonkontakt och bra tempo, så lillmatte är jättenöjd. Där jagade jag även några sädesärlor, de flyger så lustigt, och då ville jag ju utforska saken lite närmare - men pysen ville inte.
/Ester

2010-04-19
21:02:05

Vaddå!?
Jag är heltokig nu tycker lillmatte... Igår var vi två på en tretimmars promenad på Erstavik. När vi har kollat av läget vid viltvattnet la jag mig på marken som en katt. Lillmatte imiterade mig och vi smög sakta men säkert mot varandra. Till slut tog jag några väldiga skuttar mot henne och brottades lite. Hon hade tunna vantar på sig och vid ett tillfälle bet jag henne så hårt att hon bara skrek för full hals! -AJ! Jag tittade lite frågande på henne medan hon undersökte hennes fingrar, om de var hela... Vid högra ringfingret blödde det lite - visst kan det göra lite ont om ett finger råkade klämma fast i en boxers käke, där det är två avbitare...
När vi tränade uppletande (8 föremål i 5x5m) i skogen apporterade jag sakerna och vid ett tillfälle hoppade jag och tog ner en av de fyra orangea snitslarna och överlämnade den.

För en stund sedan var jag ute med lillmatte och grannboxern Elsa i skogen vid golfbanan. Vi bara sprang, sprang, sprang och busade (bara jag, för hon ville inte busa...). Vid ett par tillfälle gick vi lite för långt ifrån lillmatte, och när vi kom tillbaka var hon alltid BORTA!!! Jag skällde en gång och satte sedan igång sökandet tillsammans med Elsa. Dock brukar vi hitta henne ganska snabbt och hon betonade för oss flera gånger att det är VI som ska hålla koll på henne och INTE tvärtom... -Bah!
/Ester

2010-04-17
10:43:05

ATIBOX IPO-VM

Mellan 23 och 25 maj är det Atibox IPO VM i Ungern och två ekipage från Sverige ska åka ner och delta. Tobbe Johansson med sin ”Kaxe” – IPO/BHPI, IPOI, IPOII, IPOIII, KORAD, SE UCH Hausse Utah och Anna Persson med sin ”Buffy” – IPO/BHPI, IPOI, IPOII, KORAD Big Heart’s Hotline. Anna känner min lillmatte, så vi håller våra tummar och tassar att det går bra för både Tobbe&Kaxe och Anna&Buffy!

För er som inte vet vad Atibox (Association Technique Internationale du Boxer) är för något – det är ett internationellt förbund för boxrar, som strävar mot att boxrarna ska bevaras på hög internationell nivå. De brukar arrangera några tävlingar, nu IPO VM i Ungern, senare i sommar utställning i Polen och någonting annat i Finland också.
/Ester


2010-04-14
16:34:10

Taadaaa...
Ni som har det senaste numret, nr 1 2010 , av Boxerbladet (medlemsblad för Svenska Boxerklubben) - slå upp boken och bläddra till sidan 5. Vad ser ni!?
/Ester

2010-04-12
19:38:04

Spårträning
Vid fyratiden på em. åkte vi till Erstavik och lillmatte la ut ett spår, ca 200-300 m långt med 11 pinnar och 1 slutpinne. Under väntetiden gick vi till strandängen vid slottet. Hela Erstavik är isfritt och det tog endast 2-3 dagar för isen att smälta bort helt! Vid strandängen sprang tre mindre strandpipare och de bankade ibland med sina fötter i marken för att känna efter sin mat, läckert va!? Kolla HÄR.
Efter ca 1,5 timme kom vi tillbaka till bilen och lillmatte selade på mig och släppte för spårupptag ca 20 m ifrån själva spåret. Vi gick vinkelrätt fram till spåret och det gick bra för mig att ta upp det och sedan var det bra spårning (låg nos och ofta kring spårkärnan) samt bra drag i linan. Jag markerade svagt de första pinnarna, men sedan föll polletten ner och jag tog upp pinnen i munnen och överlämnade den. Ja, och vad jag fick i belöning - en baconbit! Jag markerade alla 11 pinnar samt slutpinnen och lillmatte var väldigt nöjd med min spårning idag. Som avslutning fick jag lite kräftost i tub... Mums! Jag brukar få baconost, men den här gången blev det kräftost.
/Ester

2010-04-11
08:13:45

Jag har blivit storasyster!
Ja, min mamma födde för några dagar sedan åtta underverk, som är mina nya helsyskon - de på kenneln gjorde om denna lyckade kombination. Av åtta valpar var det jämnt fördelade mellan könen, precis som vi! 4 hanar och 4 tikar - alla tigrerade, med eller utan tecken.
Här kommer två filmsnuttar och jag blir bara rörd när jag ser hur omtänksam min mamma är, som varsamt tar hand om mina småsyskon! Speciellt när hon lägger sig bredvid dem för att öppna sin mjölkbar.
www.nuggets.se

♥ Världens bästa mamma! ♥
/Ester


2010-04-09
18:13:36

En massa händelser på Öland!

I söndags packade min lillmatte både hennes och även mina saker, medan jag tittade lite frågande på henne en stund. Vad är det som kommer att hända, kommer vi att göra något kul eller!? Ganska tidigt på måndagsmorgon åkte vi till Cityterminalen och kom in i en långfärdsbuss och hade två reserverade platser längst bak i bussen. Det var en helt ny erfarenhet att få åka buss i en längre tid – och det var på tal om sex timmar! Efter sex timmar och drygt 65 mil kom vi till Färjestaden på Öland och blev hämtade av en god vän till lillmatte och skjutsade oss till Ottenby vandrarhem. Jag minns Ottenby, då jag var där med min flock tidigare i somras, men då kom vi ner med båten. Samma dag träffade vi min pappa och hans flock – det var buskul tyckte jag!

Senare på eftermiddagen gick vi en lång kvällspromenad till en äng intill havet och där fick jag provsmaka äkta ”öländsk havstång”, vilket smakade inte precis samma som vi har här hemma i skärgården – de luktade lite mer.

Nästa morgon väckte lillmatte mig klockan 04 – ja ni läste rätt, klockan 04!!! Kl 05:40 var lillmatte fullt påklädd med full packning, jag hade min dragsele på mig och begav oss iväg och gick till udden (Ölands södra udde med sin fyr Långe Jan), vilket tog hela två timmar – det var ju bara ynkliga 6 km, men vi gick i lugnt tempo för att njuta av tillvaron! Väl på plats på udden tittade lillmatte på fåglar – och jag lyssnade nyfiket på säl- och fågelsång, vilket det fanns många av där. Eftersom vi blev stillastående i ett par timmar hittade jag en bra liggplats på en stor grästuva, som såg precis ut som ett fågelbo. Eftersom området är ett naturreservat så fick jag hela tiden gå kopplad, vilket var lite trist – men det gjorde inget, eftersom det var en massa nya lukter och synintryck att upptäcka.

Senare på eftermiddagen efter en tupplur på vandrarhemmet klädde lillmatte återigen på sig och vi gick sedan in i skogen, även kallad för Lunden. Där var det vackert, med flera betande dovhjortar och gamla stora ekar, som nog har varit med om sedan Gustav Vasas tid, dessa där träd måste väl vara lite äldre än jag. Vid Södra Lundsjön upptäckte jag en morkulla före lillmatte och den gillade nog inte oss, för den flög snabbt iväg… Ifrån sjön kom roliga läten, som lät så här: ”Kluck, kluck…” – vilket kom ifrån grodor/ paddor som simmade där. De lockar på varandra för att sedan föda barn…

Efter besöket vid sjön fortsatte vi ut på en ”landsgång” ut till vindskyddet intill havet. Eftersom landsgången löpte längs en kalkstenmur i solen var lillmatte lite orolig att det skulle ligga någon huggorm med öppen mun och väntade på mig (hon är väl lite löjlig nu, eller?)… Lite mer än halvvägs till plattformen dök jag helt oförvarnat ner intill muren och sniffade lite. Hon var efter på mindre än en bråkdelssekund med sitt hjärta långt upp i halsgropen och liksom slet mig därifrån och undersökte saken och undersökte sedan mitt huvud… Inga spår av ”ormen” sågs till, det var bara två blad som rörde på sig av vinden som fångade min uppmärksamhet. Tiden därefter var enligt henne kritisk, om jag skulle må lite sämre eller så, vilket aldrig skedde. Som tur var har hon alltid med sig akutcortisonet när vi rör oss i naturen under sommarhalvåret.

Efter Sandvikbesöket gick vi vidare norrut i Lunden och helt plötsligt såg vi ett dovhjortkadaver med utspridda pälstovor och halvtorkat kött. Lukten var riktigt god tyckte jag, men den förbannade länken mellan oss två hindrade mig till ett smakprov. Efter några sekunder upptäckte vi ett annat – levande – djur bredvid det döda! Hjorten sparkade med sina ben och stirrade ner på marken med stora ögon. Vi antog att den inte var frisk – antagligen skadad – eller en deprimerad anhörig/kalv till den döda hjorten. Eftersom lillmatte inte ville att djurets inre organ skulle krossas så hon tog en stor och tjock gren och puffade försiktigt så att den låg på magen istället för på sidan. Efter dess puffade hon under djuret för att försöka få upp det på benen. Den tog några stapplande steg innan den föll ner, vilket upprepades två gånger. Vid det tredjur försöket återfick hjorten balansen och stapplade iväg på lite ostadiga ben iväg och tittade ibland på oss. Den försvann sedan bland all vegetation och vi kan bara hoppas att den inte lägger sig ner för att dö, utan börjar äta och återhämta sig – och rent utav överleva. Det var väldigt frågande att två djur låg nära varandra, det var inte ens jaktperiod, så de kunde inte ha skjutits.

Jag fick utföra en massa saker som min lillmatte bad mig göra – bara för att jag skulle vara en modig och orädd boxer, vilket jag är – och inte någon dum storstadshund som sitter i sin mattes väska! Jag fick t.ex. Hoppa över stenmur för att apportera pinne, klättra uppför halvt nedfallet träd, balansera på ganska smala träd, klättra uppför fågeltorn (ett var väldigt brant), gå över färist (”galler” i marken för att förhindra att dovhjorten och boskapen skulle rymma ifrån Ottenby naturreservatet) med mera. Idag visade lillmattes stegräknare ca 28 700 steg – för henne, men för mig då? Det är över 100 000 steg från 05:40 till 18:50!

Nästa morgon fick vi skjuts till udden och det var lite kyligt, så jag fick ligga nedbäddad och sova medan lillmatte tittade på fåglarna – däribland fick vi se pilgrimsfalk, småtärna och fisktärna. Senare på eftermiddag tog vi två en lång promenad på fyra timmar och när vi kom hem somnade jag så fort vi kom innanför dörren!
Igår var det dimmigt över hela södra Öland, så vi fick ta bilen och åka norrut till några olika platser. Vid ett ställe sniffade jag lite på älglort – javisst det finns älgar på Öland! Även sett en massa blåsippor och skrämde upp en enkelbeckasin. Senare på eftermiddagen åkte vi hemåt igen och jisses vad glad jag blev när jag träffade min stormatte och husse! Min svans var nära att gå av, liksom ryggen!

Ja, det var en jätteskoj och mysig minisemester!
/Ester


2010-04-02
09:49:45

Tänk om...

Enligt rasstandarden ska boxrar vara korthåriga, ha lättskötta päls - men tänk om man hade flera olika pälstyper! Kolla här, för att se hur det kan se ut!

 
Långhårig boxer

 
Strävhårig boxer

 
Lockhårig boxer

 
Snörhårig boxer

 
Vanlig korthårig boxer - visst är boxrarna bäst i kort päls! Det är jag på bilden från höstas. :)

/Ester